Ja uch ja. Nu har jag precis varit och kollat på liberos sida och följt upp min graviditetsvecka. Är nu i vecka 38 och allt börjar kännas helt galet. Jag är så rädd för "allt det onda" som jag har framför mig, rädd för att något ska gå fel, rädd för att det blir akut kejsarsnitt, rädd för att inte hinna in i tid till förlossningen, rädd för att ingen svarar i telefon om det händer på natten. RÄDD FÖR ALLT! Spjälsängen är fullpackad med Amelias leksaker och jag har inte hunnit storstäda. Mina räkningar är det noll koll på och allt är bara inslängt i skåpen. Det jag har hunnit med är lill*ns väska som redan står färdig. Men mitt då? Jag total vägrar att åka in till förlossningen utan egna kläder med mig denna gången! Gaaah! Tänk om... tänk om... tänk om... Denna rädsla och obehag känsla förföljer mig och den verkar inte vilja lämna mig en sekund ifred. Kanske om jag tar ett bad? Eller lagar mat? Eller städar? Kanske ska göra just det som jag inte har gjort? Jaja, dör jag så dör jag.

Snart så! Snart är det ÄNTLIGEN över!