Hej hallå gott folk! Idag kom Amelia hem ifrån mamma, äntligen! Hehe... Igår kväll satt jag och Freddy här hemma och kände oss som två pensionärer eftersom att vi inte hade något att göra trots att vi var barnlediga. Är ju typiskt att ingen vill umgås med oss när vi faktiskt vill och kan. Nej hit kommer dem bara när vi är fullt upptagna;) Känns som att vi har mycket roligare när vi inte är barnlediga och när Amelia är hemma. Man har ju alltid något att göra då. Amelia hade hur som helst haft roligt hemma hos mamma och med sig hem hade hon en dvd där mamma filmat alla barnen under pepparkaksbaket, hon var så lycklig och stolt över sina kakor som hon hade bakat. En mamma, en pappa och en gris hade hon gjort, dock hade hon ätit upp mamma så jag fick ta på mig rollen att vara grisen:D Hehe! I Fredags var jag på ultraljud och Marica fick följa med. Den lill* vägde så mycket som 2.230gr vilket var 11,1% över kurvan, dock var det ingen fara med det. När man låg och stirrade på stapeln med siffrorna på skärmen och hon mätte alla måtten kunde man se att siffrorna pendlade mellan vecka 35+4 och 36. Ärligt så börjar jag faktiskt undra om det kan vara så att jag är i vecka 36 och inte 33 som dem sa efter första ultraljudet, då dem drog tillbaka mig tre veckor. Hmm, jag är på min vakt om ifall att. Amelia föddes ju i vecka 37 vilket isåfall är i nästa vecka. Jag är skiträdd nu och uppmärksammar varenda värk. Tänk om, tänk om, tänk om... ungefär så är det i mitt huvud just nu. Iallafall så var jag extra nöjd med detta ultraljudet som jag för första gången fick göra på gynmottagningen istället för uppe på förlossningen som alltid annars. Jag och Marica gick ju upp till förlossningen och satte oss innan vi kom på att vi gått fel. För säkerhets skull gick jag till personalrummet i mitten av korridoren på förlossningen för att fråga. Jag riktigt kände hur svetten rann och nervositeten trängde på. När vi kom till rätt ställe blir vi inkallade av en himla trevlig barnmorska som kontrollerade allt ifrån topp till tå. Hon gjorde även ett försök att hitta "snoppen" men hittade enbart en navelsträng så jag fick vara nöjd med det;) Håret kunde man klart och tydligt se på det lilla huvudet... små, små fjun:) Ja, nu känner man sig gravid och nu som först börjar man faktiskt längta.